Fakta om självmord
Självmord, suicid, har i en stor andel samband med psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar, men de allra flesta med sådana tillstånd tar inte livet av sig eller gör självmordsförsök. Vid självmord finns också oftast bakomliggande faktorer av livsvillkor och tillfälligheter och i en andel fall endast sådana och utan psykiatriska tillstånd. Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever sig inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut. Här kan du läsa mer om, fakta, varningssignaler och myter o självmord. Det finns även stöd och råd att läsa för dig som lider av självmordstankar.
Statistik om självmord
År 2022 tog 1 569 personer sitt liv (sammanlagt antal säkra och osäkra självmord), vilket innebär fyra människoliv om dagen. Självmorden minskade starkt under slutet av förra milleniet men har sedan endast minskat mycket långsamt, med 0,4 procent. Utöver detta gör minst 15 000 personer självmordsförsök varje år, sannolikt betydligt fler då en del inte kommer till kännedom genom vård eller på annat sätt.
Självmord innebär katastrofer i förlorade liv och livslång sorg för närstående, men också enorma samhällskostnader. Därför är självmord också ett stort samhälls- och folkhälsoproblem.
Sedan 1990 har antalet självmord i Sverige minskat med ungefär 30 procent. Trenden gäller dock inte för unga (15-24 år) och för yngre kvinnor (25-44 år) där självmorden har ökat med cirka 1 procent per år de senaste 25 åren. Cirka 70 procent av dem som tar sitt liv är män. Mer än 1 000 män och pojkar tar sina liv varje år. Bland 15-24-åringar och bland män 25-44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken. Högst självmordsfrekvens har gruppen över 85 år med en ännu högre övervikt för män.
Varför och när uppstår självmordstankar?
Självmordstankar är som andra tankar övergående, det vill säga man kan inte tänka dem hela tiden. Den vanligaste formen har väldigt många människor haft och det är när livet under en tid av svåra omständigheter är plågsamt och mycket svårt att förändra eller påverka. Då kan för oss människor i enstaka stunder av reflektion tankarna börja handla om hur vi kan se på livet och om vi klarar att leva det. Tankar kan då uppkomma om möjligheten att lämna livet och det kan ha en för stunden tröstande effekt så att man sen kan gå vidare och ta nya tag med att leva med och lösa sina problem.
Farligt och helt annorlunda är när dessa tankar istället förstärker tankar om hopplöshet så att personen utvecklar övertygelser om att dess liv faktiskt är oföränderligt och att den är maktlös i sina svårigheter. Ingen väljer ett liv av lidande så att hamna i ett återkommande ältande av sådana teman av tankar förstärker kraftigt den psykiska smärtan. Att ha övertygelser och återkommande älta tankar om att man som person är helt misslyckad, att ens liv är inte går att stå ut med och att man inte kommer att ha några möjligheter förändra detta leder till outhärdlighet som, impulsivt eller planerat, ofta i samband med påverkan av t.ex. alkohol, kan leda till självskadande beteende, självmordsförsök eller suicid.
Den som har övertygelser om sig och livet på det här sättet och tankar om att inte orka leva, så mycket att tankarna övergått i tankar om hur och eventuellt planer på att ta sitt liv, skäms för att må dåligt och att inte klara av sitt liv och inte minst för att till och med ha tankar om att ta sitt liv. Vi lever ju fortfarande i en kultur där man ska vara en lyckad vinnare och där sårbarhet, hopplöshet, förtvivlan och smärta är inget vi talar om alls eller på ett hjälpsamt sätt. Det är allt för skamfyllt. Så att vara i ett sådant här kristillstånd är något man bär för sig själv och ofta beskrivs det i efterhand av personer att det är som att vara i ”en bubbla”. En bubbla man behöver spräcka och få hjälp att spräcka.
Trots att kunskapen ständigt ökar är självmord dock fortfarande omgärdat av stigman och falska föreställningar. Det finns ingen speciell “typ” av person som suiciderar, även om vissa sociala grupper kan vara statistiskt överrepresenterade. Suicid ska ses för vad det är – den yttersta konsekvensen av psykisk lidande, svåra livsförhållanden eller kriser.
Har du självmordstankar?
Livet går upp och ned för oss alla. Känns det i perioder hopplöst eller meningslöst så är det viktigt att komma ihåg att det alltid finns hjälp och stöd att få. Om du har återkommande tankar på att ta ditt liv, är det viktigt att inte hålla tankarna för sig själv. När man har det tufft kan det vara lätt att dra sig undan i tron om att man måste lösa sina problem på egen hand - men genom att våga berätta för någon hur man mår så kan det ofta vara första steget till att förändra situationen. Våga be om hjälp och berätta för någon i din närhet om dina tankar och hur du mår.
Få tips och råd om hur du kan våga berätta om hur du mår.
Varningssignaler för självmord
Suicidprevention går bland annat ut på att upptäcka varningssignaler hos en person och se till att den får hjälp innan det är för sent. Man ska vara extra uppmärksam på en person som nyligen genomgått en eller flera kritiska livshändelser:
● Förlust av en relation, en närstående, av status, arbete eller pengar.
● En större besvikelse, såsom mobbning, kränkning, misslyckad examen eller utebliven befordran.
● Sjukdomar som depression, psykoser, allvarliga kroppsliga sjukdomar eller missbruk.
Du ska också vara uppmärksam om en person i din omgivning genomgår större beteendeförändringar som gör dig orolig. Om en person gradvis eller plötsligt blir lynnig, ledsen eller tillbakadragen bör du samtala om hur hen mår. Om personen talar om hopplöshetskänslor, påstår sig vara värdelös, känner sig hjälplös, inte verkar bry sig längre eller uttrycker tankar om döden (både verbalt och genom andra former för uttryck) bör du vara extra uppmärksam.
Vissa ägnar sig även åt riskfyllt eller självdestruktivt beteende, tar avsked av folk i sin omgivning eller ger bort ägodelar. Ibland kan en person i utsatthet som visat tecken på att må dåligt upplevas som ovanligt lugn och glad vid tiden före ett planerat självmordsförsök.
Läs mer om risk- och skyddsfaktorer för självmord här.
Myter om självmord
Myt 1 “Det går inte att hindra en person som har bestämt sig”
Myt 2: “Om personen talar om självmord kommer hen inte att göra det”
Myt 3: “Självmord inträffar plötsligt, utan förvarning”
Om du har självmordstankar är det av högsta vikt att du får hjälp. Ibland kan det vara bra att ha kontakt med andra som har liknande erfarenheter. Vi på Suicide Zero har sammanställt en lista med kontaktuppgifter till stödlinjer som vill hjälpa, stötta och finnas där för dig. 💚