Om psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa har länge varit och är fortfarande än idag ett tabubelagt ämne. Psykisk smärta är för många inte lika lätt att förstå som fysisk smärta. Symtom för ett brutet ben eller en otäck magsjuka är betydligt mer konkret än symtom för psykisk ohälsa – men smärtan är densamma. Här finns samlade fakta med statistik, vanliga symtom, förebyggande åtgärder och vart någonstans du kan vända dig om du behöver hjälp.

 

Vad är psykisk hälsa?

En god psykisk hälsa är till hjälp för att möta livets upp- och nedgångar. WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Folkhälsomyndigheten (FHM) i Sverige utgår från denna definition och har tillsammans med Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) enats om begrepp och beskrivningar för området psykisk hälsa. Man definierar psykisk hälsa som ett paraplybegrepp som omfattar psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Begreppet används alltså för alla dessa möjliga sidor av psykiskt tillstånd.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp som omfattar dels de olika psykiatriska tillstånden och dels vissa psykiska besvär som inte ger så stora funktionsnedsättningar som vid psykiatriska diagnoser.  

1. Psykiska besvär
kan vara oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Dessa kan vara tunga att bära för individen, särskilt om de är långvariga, men ska inte behandlas medicinskt eftersom besvären är en reaktion på ”sådant som hör livet till” som inte uppfyller en psykiatrisk diagnos. Besvären är övergående och minskar när situationen förändras eller personen löser problemen eller anpassar sig till dem. Det kan till exempel handla om oro för livssituationen eller specifika händelser.

2. Psykiatriska tillstånd
innebär psykisk ohälsa som är sådan att medicinsk diagnos kan eller ska ställas. En kombination av symptom ska ha funnits under en längre sammanhängande tid och tillståndet medför ett hindrande lidande eller att funktionsförmågan försämras i vardagslivet, socialt, i arbete, studier eller andra aktiviteter. Psykiatriska tillstånd delas in sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

- Psykiska sjukdomar och syndrom
kan uppstå när som helst i livet men i en stor andel sker det redan i barn- och ungdomsåren. Exempel på tillstånda är depressionssjukdom, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, beroendesjukdomar, ätstörningar, bipolär sjukdom eller psykossjukdomar. Psykiatriska tillstånd som kräver professionella insatser som medicin, psykoterapi och andra behandlingar.

- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
visar sig i barndomen och kvarstår oftast begränsande i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.

3. Självmord – suicid
har i en stor andel samband med psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar, men de allra flesta med sådana tar inte livet av sig eller gör självmordsförsök. Vid självmord finns också oftast bakomliggande faktorer av livsvillkor och tillfälligheter och i en andel fall endast sådana och inte psykiatriska tillstånd. Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever sig inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut. Social utsatthet som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, livsomställningar som till exempel att gå i pension, långvarig sjukdom, dödsfall eller att komma ut om sin sexuella identitet kan vara riskfaktorer som ökar risken för suicid.

Här kan du ta del av mer fakta om självmord.

 

Fem statistiska fakta om psykisk ohälsa

● Psykiska besvär såsom stresspåverkan, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter rapporteras vanligt förekommande i hela befolkningen vid självskattningar. År 2020 uppgav 41% att de hade problem med något av ovan nämnda besvär. Utav dessa uppgav 6% att besvären var svåra.

● Psykisk ohälsa bland unga är i självskattningar ännu vanligare. Bland personer mellan 16-29 år uppgav över 50% att de hade besvär med ängslan, oro eller ångest. 

● Psykiska besvär kan ofta vara sammankopplade med socioekonomiska faktorer, främst gällande inkomst men även utbildning. Bland individer med låg inkomst uppgav en större del att de tampades med olika typer av psykiska besvär än dem som uppgav ett psykiskt välbefinnande.

● Diagnosen depression har totalt 5 % av befolkningen i Sverige. En underdiagnostik kan finnas av en rad orsaker, olika i olika befolkningsgrupper. Det är en betydligt större andel kvinnor som får diagnosen. Depression drabbar ungdomar något oftare än genomsnittet och efter avslutad tonårstid har 20 % haft en diagnosticerad depression. Äldre söker i mindre utsträckning för tillståndet men förekomsten är hög bland multisjuka äldre och förekomsten av mildare depressionstillstånd vet man är generellt högre.

● Kvinnor vårdas nästan dubbelt så ofta som män för ångest-, stress- och utmattningssyndrom. Vård för depression och bipolär sjukdom är också vanligare bland kvinnor. Medan bland män är vård för alkohol- och drogberoende, schizofreni och autism vanligare.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten och patientregistret.
Läs mer om statistik kring självmord här.

 

Stigma och skamkänslor kring psykisk ohälsa

Det finns fortfarande ett stigma i samhället som drabbar människor som lever med psykisk ohälsa, vilket leder till att många undviker att prata om hur man mår psykiskt på grund av skamkänslor. En smal norm för vad som betraktas som normalt kan leda till att personer som lever med psykiatriska tillstånd och psykiskt lidande i många sammanhang felaktigt betraktas som svaga eller mindre värda. Detta kan leda till ett sämre bemötande och diskriminering, på arbetsplatsen, i mötet med vården eller bland familj och vänner. Orsaken beror ofta på okunskap och fördomar.

Det kan vara svårt att bryta sig fri från känslor av stigma och skam, men det finns många sätt du kan arbeta på för att närma dig den. Ett sätt är att skilja på handling och person. Försök att härleda dina känslor till specifika händelser. Om du exempelvis känner dig stressad och har sömnsvårigheter kan det beror på att du har för mycket att göra på jobbet. Det har ingenting med dig som person eller din arbetsprestation att göra, utan du helt enkelt har alldeles för mycket att göra.

I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del. Ett av de viktigaste verktygen för att minska stigmat i samhället är ökad öppenhet och kontakt mellan människor. Ett gott bemötande, öppenhet och kunskap om psykiatriska tillstånd och psykiska besvär underlättar det första steget att söka hjälp. Ofta upplever personer en stor lättnad när de får både förståelse, bekräftelse och acceptans från ett professionellt håll.

Ta del av myter kring psykisk ohälsa och självmord här.

Fem knep för att främja psykisk hälsa

1. Få upp pulsen och bli andfådd tre gånger i veckan
Forskning visar att lätt fysisk aktivitet är lika effektivt som tuff fysisk aktivitet för att förebygga psykisk ohälsa. Det hjälper också till att hantera stress, oro och sömnproblem. Om du lider av en psykisk sjukdom kommer motion kanske inte att läka dig – men det kan lindra symptomen. Kom ihåg att all rörelse räknas och gör skillnad - något är bättre än inget.

2. Värdesätt återhämtning
På samma sätt som vår kropp och muskler behöver vila efter ett träningspass, behöver vår hjärna likväl få en vilopaus efter dagens alla intryck. 

3. Umgås med nära och kära
Trygga och stöttande relationer är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god psykisk hälsa. Underhåll dina relationer, hör av dig löpande och umgås med personer som får dig att må bra. Kom ihåg att ditt bemötande kan ha stor effekt för personer runt omkring dig – ett hej eller ett leende kan göra någons dag.

4. Prioritera vad som ger dig positiv energi
Lägg tid på det du finner meningsfullt och ger energi i vardagen. Det ökar inte bara din motivation utan även känslan av glädje och tacksamhet.

5. Du är inte dina tankar
Vi får omkring 60 000 tankar per dag och majoriteten av dessa saknar förankring i det som pågår eller behöver göras just nu. Tankar kommer och går och definierar dig inte som person. Ibland kan det vara lätt att fastna i destruktiva tankemönster, prova då att låta den störande upplevelsen och tankarna passera istället för att aktivt agera på dem.

Källa: Uppdrag för psykisk hälsa  - "Huskurer för psykisk hälsa"

Prata om ditt mående med vänner och familj

Att prata om sitt mående är en viktig del i att förebygga psykisk ohälsa. När vi vågar berätta om vårt mående bidrar vi till att skapa en tillåtande och accepterande omgivning. Regelbundna sociala kontakter är otroligt viktiga skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Tyvärr isolerar sig många som mår dåligt, vilket innebär att man faller djupare ned i en negativ spiral. 

Vi kan ofta inte påverka om människor omkring oss kommer att fråga hur vi mår, men vi kan våga prata själva. När dina nära och kära är medvetna om att du går igenom en tuff period kommer de ha möjlighet att sluta sig kring dig och stötta upp dig. Att sätta ord på dina känslor kommer också att hjälpa dig att förstå dig själv. 

Få tips här om hur du kan våga fråga och våga berätta om hur du mår.

Att söka hjälp för min psykiska ohälsa – hur gör jag?

Om du mår psykiskt dåligt kan du behöva stöd och hjälp för att må bättre. Det spelar ingen roll hur små eller stora dina problem är. Ibland kan det räcka med att prata med vänner och närstående. Om du hellre pratar med utomstående finns många organisationer som erbjuder stöd via anonyma chattar, mejl och telefon.  Om du har varit mycket nedstämd i mer än två veckor, eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av din vardag ska du söka vård på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Är läget akut ska du alltid kontakta 112.

Läs mer här om hur du kan få hjälp och stöd.