Om jag mår psykiskt dåligt, vad bör jag göra först och främst?

• Ta hand om dig själv och tänk: Jag mår och har det inte bra. Så här ska ingen må eller ha det. Jag ska söka den hjälp och behandling som behövs. Har du det tufft behöver du prata med någon. Kanske har du förtroende för en bekant du kan berätta mer för? Ideella föreningar för psykisk ohälsa kan också ge råd och stöd. Det finns också forum där man under hela eller delar av dygnet kan höra av sig per telefon eller via e-post eller chatt - läs mer här för mer info om var du kan få hjälp. Du kan också ringa till 1177 Vårdguiden på telefon 1177 för att få snabb och gratis rådgivning.

Hur ska man hitta vad som är rätt för en själv?

• Det viktiga är att söka tills du har hittat rätt. Tänk och påminn dig om att andra har blivit hjälpta. Jag ska söka hjälp tills jag hittar den. Det är därför viktigt att ta emot närståendes stöd.

• Den skattefinansierade vården är organiserad i grundnivå och sedan specialistnivå. Du hittar rätt via 1177.se. Är det fara för livet är det telefonnummer 112 (Larmcentralen) som gäller. För att få bedriva godkänd behandling som bygger på vetenskap ska man vara legitimerad av Socialstyrelsen eller under handledning av legitimerad personal som psykolog, psykoterapeut och läkare. I den offentligt finansierade vården måste de här kraven uppfyllas. Men det finns en mycket stor oreglerad privat marknad. Läs mer om legitimerade utbildningar här.

• Riktlinjer för den behandling som fungerar bäst uppdateras kontinuerligt. Alla behandlingsmetoder passar inte för alla och behandling måste alltid individualiseras. Alla behandlande och vårdande personer kan inte heller passa för alla patienter, så man kan behöva byta ibland.

Hur går det till när man söker vård?

• Primärvårdsinsatser för psykisk ohälsa görs på vård- och hälsocentraler, företagshälsovården, elev- eller studenthälsan, ungdomsmottagningen, mödra- och barnhälsovården och familjecentraler. I vissa landsting/regioner finns särskilda mottagningar i samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och kommunernas barn- och familjeomsorg som kan ha olika namn. Antingen har du redan en kontakt på någon av dessa verksamheter och tar upp ditt problem, eller så söker du dem för din eller ditt barns skull.

• När du söker vård så ska det först göras en bedömning. Vanligen görs den av en läkare (underläkare eller specialistläkare i allmänmedicin eller i psykiatri). Men det kan också vara en psykolog, ibland kanske en kurator/socionom eller en sjuksköterska som också har psykoterapeutisk utbildning. Vilken kategori du kommer till beror på vilka symtom och problem du har angett och hur snabbt du behöver få en första tid.

• På vård- och hälsocentraler är psykologerna på många håll för få, så det är troligare att man kommer till en allmänläkare som gör en kroppslig och psykiatrisk bedömning. Privatpraktiserande specialistläkare i psykiatri, psykologer och psykoterapeuter finns också i större städer. Dessa kommer du till om de har landstingsavtal och om du har fått en remiss. Du kan även söka själv, men får då betala hela kostnaden.

När ska man gå till en läkare för psykiska besvär?

• Går du redan hos en läkare som du har förtroende för så kan du ta upp ditt psykiska mående och be om hjälp att hitta vård. De flesta med psykisk ohälsa kommer att få sin bedömning hos en läkare eller psykolog inom primärvården. Ofta kommer behandling sen ske hos primärvårdsläkare enbart eller i samarbete med psykolog, kurator eller psykoterapeut på vårdcentralen. Vid behov av psykiatrisk behandling på specialistnivå blir du remitterad till en psykiatrisk specialistklinik.

När ska man gå till en legitimerad psykolog?

• När en läkare har bedömt och hänvisat vidare kan du komma till en psykolog som utreder och behandlar din situation. Legitimerade psykologer kan kartlägga människors psykiska och sociala livssituation. De kan också göra diagnostiska bedömningar av psykiatriska sjukdomar och tillstånd. Dessutom kan de göra neuropsykologiska tester och utredningar samt genomföra psykoterapibehandling, förutsatt att de är legitimerade psykoterapeuter. För mer information om legitimerade psykologer och psykoterapeuter - klicka här.

När ska man gå i psykoterapi?

• Psykoterapi bedrivs av en legitimerad psykolog eller en legitimerad psykoterapeut. Legitimation som psykoterapeut ges av Socialstyrelsen efter godkänd examen.

• Psykoterapi innebär att man i samtal och genom aktiviteter behandlar psykisk ohälsa - eller svårigheter som har med känslor, tankar, minnen eller beteenden att göra. Psykoterapi bygger på en allians mellan behandlaren och den eller de som behandlas. Det finns flera metoder inom vetenskaplig psykoterapi. Individuell terapi är den vanligaste formen men den kan också bedrivas som gruppterapi, par-terapi, familjeterapi och nätverksterapi. Socialstyrelsen har godkänt grundutbildningar och legitimationsgrundande utbildningar inom kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi, psykodynamisk terapi, interpersonell terapi och systemisk familjeterapi.

• Tillgången till psykoterapeuter är otillräcklig och ojämn över landet, liksom tillgången till psykologer. Tillgången till terapeuter inom olika vetenskapliga metoder är också ojämn och otillräcklig. Det är viktigt att man säkerställer att den som kallar sig psykoterapeut är legitimerad och att den som erbjuder psykoterapi, utan att vara legitimerad psykoterapeut, har en grundutbildning i en godkänd terapiform, samt har handledning av en legitimerad psykoterapeut.

När ska man gå till en kbt-, ACT- eller familje-terapeut eller till en psykodynamisk, interpersonell eller annan legitimerad terapeut?

• Att välja psykoterapeutisk metod kan ha betydelse eftersom olika metoder passar vissa bättre än andra. Den läkare eller psykolog du träffar kommer att välja en lämplig metod eller den metod som det finns tillgängliga terapeuter inom. Som vårdsökande kan man ofta inte välja terapiform utan får i första hand ta det som erbjuds.

• Inom alla behandlingsformer är det viktigt att noga utforma en behandling som passar individen. Omfattande forskning visar att relationen mellan terapeuten och den som behandlas är avgörande för ett gott resultat. Även högt utbildade terapeuter har olika bra resultat. Det innebär att du i första hand ska försöka komma till en psykoterapeut som har en godkänd utbildning och arbetar under godkända former. Om relationen fungerar bra och behandlingen hjälper så fortsätter man. Gör den inte det så tar du upp det eller söker en ny behandlare.

När ska man gå i behandling via internet?

Internetterapi och behandling via internet är två olika saker. Internetterapi innebär att man erbjuder behandling med vetenskapligt utprövade metoder som följer en manual för en viss sjukdom eller problematik. En växande forskning visar att effekten av internetterapi med KBT, med endast litet direkt behandlarstöd, är jämförbar med effekten både vid individuell KBT och vid KBT-behandling i grupp. Region Stockholm har detta under ”Internetpsykiatri”, se 1177. Mottagningen finns på Huddinge sjukhus men vid telefonanmälan tas patienter från hela landet emot och inledande bedömningssamtal sker då via videosamtal. Man erbjuder internetbehandling (IKBT) för depression, hälsoångest, IBS (irritable bowel syndrome), sömnlöshet, paniksyndrom och social fobi (social ångeststörning), dysmorfofobi (BDD) och tvångssyndrom (OCD). Patienterna får efter bedömningssamtalet ta del av behandlingsmanualerna över nätet för mellan 9 - 13 behandlingsveckor samtidigt som de har behandlarstöd via e-post eller telefon.

Andra landsting har ett mindre utbud av KBT via internet för depression, ångest, oro, stress och sömnproblem. Se efter vad ditt landsting erbjuder och sök via din vårdcentral för bedömning om det är en lämplig behandling för dig. Avgifterna upp till frikort brukar vara de samma som vid gruppterapi dvs. vanligen 100 kr per session eller vecka.

Internetbehandling innebär olika former av behandlingskontakt med psykologer eller psykoterapeuter via internet (kontrollera av det står att de är legitimerade!) som växer upp alltmer i olika stora privata verksamheter på internet. Behandlingen kan bedrivas via videosamtal, chatt, telefon, brev/mail-växling och behandlarna kan ha olika inriktning som då anges så att man kan välja och man kan också välja utifrån problematik/diagnos (t.ex. de som tas upp i föregående stycke). Behandlingen kan även handla om diagnos- eller problemspecifika program och de kan ha samma KBT-grund som, enligt ovan, ges via den offentligt finansierade vården. Om din region inte har avtal med dessa vårdgivare får du själv leta upp dem på nätet och stå för kostnaderna.

När ska man gå till en psykiater (specialistläkare)?

• Frågan om man behöver söka psykiatrisk specialistvård avgör man ofta inte själv - om det inte är fråga om akut vård. Beroende på vad man söker för, på tillgången på tider där man söker och på hur fort första besöket behöver ske avgörs det om det blir en specialistläkare man träffar första gången. Många läkare som arbetar på specialistkliniker är under utbildning och arbetar under handledning. Så även om man kommer till en psykiatrisk klinik är det inte säkert att läkaren man träffar först är en fullt utbildad specialist inom psykiatri.

• När problemen är allvarligare behöver man komma till en specialistläkare på en psykiatrisk öppenvårdsenhet som har full psykiatrisk vård med psykologer, kuratorer och sköterskor. Det kan då röra sig om djup eller svårbehandlad depression, svåra ångesttillstånd, tvångssyndrom, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, beroendesjukdomar, neuropsykiatriska svårigheter och ätstörningar.

• Det vanliga är att man blir remitterad av en läkare som man går hos. Men det kan också vara så att man söker och kommer direkt till den psykiatriska specialistvården om problemen är svåra eller akuta. Barn och ungdomar kommer vanligen till en barn- och ungdomspsykiater efter bedömning av läkare eller annan personal inom barnhälsovården, elevhälsan i skolan eller på en ungdomsmottagning. Till barn- och ungdomspsykiatrin är det också relativt vanligt att man via system för telefonbedömning kan remittera sig själv eller sitt barn.

När ska man gå till en socionom?

• Socionomer arbetar ofta under yrkestiteln kurator och finns inom elev- och studenthälsan, ungdomsmottagningar, vård- och hälsocentraler, psykiatrisk specialistvård för alla åldrar och typer av svårigheter. Socionomer har högskoleutbildning för socialt arbete. De vägleder och hjälper människor i alla åldrar samt familjer och närstående för att hjälpa dem att hantera sin sociala situation och att anpassa sig till samhällets sociala stöd- och försäkringssystem. Det kan också innebära att man får hjälp med att kontakta och söka myndigheter och insatser inom kommunal och statlig verksamhet.

• Socionomer inom psykiatrisk vård kan i utredningar också kartlägga personens sociala situation och hjälpbehov. Socionomer/kuratorer ger ofta stödjande samtal. De har ofta grundläggande eller legitimationsgrundande utbildning i någon av de godkända psykoterapiformerna så att de kan ge psykoterapeutisk behandling.

När ska man gå till en sjuksköterska?

• Sjuksköterskor är en yrkeskategori som finns relativt väl representerad i hälso- och sjukvårdssystemen där psykisk ohälsa ska tas omhand. Sjuksköterskor möter du inom mödra- och barnhälsovården, elev- och studenthälsan, ungdomsmottagningar, vård- och hälsocentraler, företagshälsovården, kommunens socialmedicinska mottagning och specialistpsykiatrins olika öppna verksamheter och slutenvård. Sjuksköterskor har en bred grundläggande kunskap om kroppsliga och psykiska sjukdomar och deras orsaker. Sjuksköterskor biträder i medicinska behandlingar, undersökningar och utredningar. Därigenom får de ofta en nära samtalskontakt med personen och dess närstående där viktig information och kunskap om orsaker, behov och önskemål gällande personens hälsa och psykiska mående kan utbytas. Sjuksköterskor kan ha vidareutbildning inom psykiatri och de kan också ha grundläggande eller legitimationsgrundande psykoterapeutisk utbildning för att bedriva samtalsbehandling.

När ska man gå till en coach?

• Coach är en titel som vem som helst kan ta sig och det finns ingen statligt godkänd, på vetenskap grundad, utbildning till coach. Den som söker en coach får stå för kostnaden själv och möjlighet att klaga på coachens insatser finns inte. Det betyder att du inte ska söka en coach om du mår psykiskt dåligt eller tror att du behöver hjälp med psykisk ohälsa.

• Däremot kan du gå till en coach om du vill ha en utomståendes hjälp att titta på din livssituation. Du kan få perspektiv på om du har specifika problem: som att söka arbete, lyckas i ditt arbete, lägga upp en utvecklingsplan för din karriär eller att ta dig an utmaningar som du inte klarat eller prövat tidigare. Du bör se en coach som ett bollplank, men se upp med sådana som ger råd eller uppfattningar utan att du bett om det eller som verkar orealistiska.

När ska man söka annan psykologisk behandling?

• När man söker vård hos elev- eller studenthälsan, ungdomsmottagningen, vård- eller hälsocentral, företagshälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin så kan man få psykologisk behandling som är grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet, men som inte kallas psykoterapi. Yrkesgrupper som har viss utbildning för att använda sig av samtal för att hjälpa människor är läkare, socionomer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor och skötare inom psykiatrin.

• Dessa yrkesgrupper använder sig då av psykologiska kunskaper och metoder, ofta har de gått i extra utbildning eller handledning för detta. Behandlingen kan handla om sömnsvårigheter, problematiskt bruk av alkohol, stresshantering, familje- eller relationsproblem, problem i arbetet, sorg, krisreaktioner efter svåra upplevelser, samtidig kroppslig sjukdom och psykisk ohälsa. Samtalsbehandlingen kan ha olika namn som stödjande samtal, motiverande samtal, krisbearbetning, psykosocial behandling eller samtalsbehandling.

• Om du har gått igenom en utredning och fått en diagnos som gäller en viss sjukdom eller funktionsnedsättning så kan du erbjudas det som kallas psykoedukation eller psykopedagogisk behandling. Det är en samtalsbehandling där du utbildas i det du behöver veta om din psykiska ohälsa och din behandling för att själv kunna styra vardagen och livet så att det stabiliseras och så att du kan förebygga att svårigheterna förvärras eller återkommer. Syftet är alltså att du ska bli riktigt kunnig på vad just du behöver göra för din psykiska hälsa och på hur du tidigt märker tecken på återkommande ohälsa och vad du ska göra då.