Varje år tar nära 1 500 personer sina liv i Sverige, en nivå som i stort sett varit oförändrad de senaste tio åren. Självmord har länge betraktats som ett delsymtom på psykisk sjukdom och fortsätter att vara ett underprioriterat område, tillsammans med den psykiatriska vården och insatser mot psykisk ohälsa i stort. Pandemin medför en ökad förekomst av kända riskfaktorer för självmord, något som kan leda till fler självmord framöver. Genom att donera 725 000 kronor till Fonden för psykisk hälsa öronmärkta för suicidforskning vill Suicide Zero främja den suicidpreventiva forskningen och uppmärksamma det skriande behovet av fler och större satsningar på området.

– Självmord är ett av våra allvarligaste samhällsproblem. Behovet av att hitta evidensbaserade metoder för att förhindra självmord är enormt, och arbetet är helt avgörande om vi ska ha en chans att förverkliga den nollvision om självmord som riksdagen antog 2008. Att Suicide Zero kan bidra till forskningen på det här sättet är givetvis välkommet, men det räcker inte. Andra forskningsfinansiärer måste följa efter. Det vi gör nu kommer få önskad effekt först om flera år, och därför är det bråttom att prioritera den här forskningen, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson, psykolog och doktorand vid Lunds universitet tilldelas 250 000 kronor för ett projekt som syftar till att belysa livsomständigheterna för, ofta unga, patienter med självskadebeteende. Självskadebeteende är en viktig prediktor för suicidförsök senare i livet. Det råder i nuläget stor okunskap kring varför vissa patienter inte ser en förbättring efter att ha blivit behandlade för självskadebeteende. Likaså råder det oklarheter kring uppkomst och vidmakthållande av denna problematik samt vad den innebär för personerna i deras vardag. Projektet ska undersöka om patienter med självskadebeteende skiljer sig från andra patienter när det gäller funktionsnivå och kognitiva funktioner. Dessutom undersöks det till vilken grad tidiga uppväxtförhållanden kan påverka självattityder och självskadebeteende.

Ada Trepci

Ada Trepci, farmaceut och doktorand vid Karolinska Institutet, tilldelas 250 000 kronor för att undersöka huruvida biomarkörer kan användas för att identifiera självmordstankar hos patienter med depressiva sjukdomar. En tidigare studie har visat att personer som har genomfört självmordsförsök har haft höga nivåer av kinolinsyra och pikolinsyra jämfört med friska kontrollgrupper. Projektet ska ta den här insikten vidare och undersöka nivåerna hos patienter med bipolär sjukdom, varav personerna i en grupp har genomfört minst ett självmordsförsök och personerna i den andra gruppen aldrig haft självmordstankar. Syftet är försöka se om nivåerna av kinolinsyra och pikolinsyra kan användas som biomarkörer för att identifiera patienter med hög självmordsrisk och därmed kunna påbörja behandling i tid.

Cécile Grudet

Cécile Grudet, medicine licentiate och doktorand vid Lunds universitet, tilldelas 250 000 kronor för den avslutande delen i ett avhandlingsarbete. Hon tilldelades även anslag förra året för sitt arbete. De två tidigare studierna har bland annat visat att självmordsbenägna patienter har lägre D-vitaminnivåer än icke-suicidala deprimerade patienter och att friska personer i kontrollgrupp och att låga D-vitaminnivåer är kopplat till ökad inflammation hos suicidala/deprimerade patienter, men inte hos friska personer i kontrollgrupp. Den avslutande delen i avhandlingen kommer att vidare undersöka relationen mellan D-vitamin, inflammation och självmordsbenägenhet.

– De tre projekten kommer att bidra med viktig kunskap som kan användas för att förebygga psykisk ohälsa och självmord. Genom samarbetet med Suicide Zero hoppas vi att fler får upp ögonen för suicidpreventiv forskning så att vi kan se till att anslagen kommer upp på en nivå som är rimlig i förhållande till den enorma samhällskostnad som självmorden utgör, säger Martin Schalling, ordförande Fonden för psykisk hälsa och professor i medicinsk genetik.